Massor av folk vid Oxängen

Igår var det dags för årets andra Vendel-märkning. Normalt sett är jag riktigt morgontrött, men det är inga problem att komma ur sängen klockan tre på morgonen när det vankas roliga saker som ringmärkning!

Vacker morgon på märkplatsen med Örbyhus slott i bakgrunden.
Det är inte alla som kan se ut mot ett slott när de ringmärker fåglar!

Denna dag var det dessutom guidning för inte mindre än två grupper (fast de kom samtidigt så det kändes bara som en stor), och det var säkert 20 personer som fick se hur ringmärkning går till. Lyckligtvis hade vi precis gått en runda innan de kom så vi hade några fåglar att visa.

Anders visar upp en nymärkt svarthätta för besökarna.

Alla fick se hur svarthättan ser ut på nära håll, och några fick känna på talgoxens vassa näbb. De hade dessutom turen att komma då vi fick en fin buskskvättehanne, nåt som även jag tyckte var väldigt kul då det blev ny märkart för mig! En väldigt vacker fågel även på nära håll.

Buskskvätta, 2k hanne, det vill säga kläckt förra året.

Det kändes att sommaren nu faktiskt börjat komma på riktigt, det blev en varm och skön dag och flera nya fåglar hade anlänt. Törnsångare, trädgårdssångare, härmsångare och en efterlängtad rosenfink var inte dumt! (Även om trädgårdssångaren var den enda vi också fick i näten.). Det känns också som att vi redan blivit bortskämda med alla förbättringar på märkplatsen, det går inte att tänka sig längre hur vi hade det förr med tuvsnubblande och svärande över dåliga nätkrokar...

Under allra första nätrundan tog vi denna stare. Fantastiskt skimrande fjäderdräkt!

Lövsångaren är inte lika extravagant som staren, men den här individen var väldigt vackert gul.