Helgskådning

Bekvämskådning vid Fysingen, 25 maj 2014.

I söndags var det upp tidigt, redan klockan sex åkte vi ner till Årike Fyris för att lyssna efter busksångaren som rapporterats därifrån. Vi gick längs med ån nedanför Ultuna herrgård, och en bit fram stod två skådare och spanade upp i en hägg. Inifrån häggen hördes en busksångares härliga sång. Den här busksångaren hade inte läst på ordentligt, den fattade inte att busksångare ska hålla sig gömda och vara svårsedda, utan den hoppade glatt runt i häggen och visade upp sig superfint! Då och då snappade den åt sig insekter eller nåt mellan sångstroferna. En av skådarna som stod där hade en stor kamera, han fick nog väldigt fina bilder på fågeln. Själv hade jag glömt kameran i bilen. Jaja.

Vi gick vidare söderut längs ån och det dröjde inte länge förrän vi hörde en annan acrocephalus-sång, denna gång en mycket snabbare sak, nämligen en kärrsångare. Och sedan en till bara 50 meter längre fram! Inte heller dessa fåglar hade läst på, för mer showande kärrsångare har jag sällan sett. Båda sågs mycket fint där de satt och sjöng.

Framme vid Källan kikade vi lite efter rörhönan som setts där, men det var tomt i vattnet. Luften var dock fylld av fågelsång och... mygg. De har visst kläckts nu. Dags att leta rätt på myggmedlet!
Vi tog en sväng ner till Övre Föret också, efter att ha stannat till kort vid tennisbanorna och lyssnat på en härmsångare. Vid Föret var det väldigt lugnt, en skedand simmade runt. Nu hade han börjat rugga till eklipsdräkt och såg lite halvruffig ut.

Sen blev det fika på Fågelsången (efter att ha varit iväg och röstat i EU-valet, man måste ju göra sin plikt!), och därefter var planen att vila lite hemma. Det blev det inte så mycket av, för jag hade nog bara suttit ner i tio minuter innan mamma ringde och sa att det var en rödhuvad törnskata i Fysingen och att jag skulle bli upplockad om en liten stund...

Käbblande ladusvalor vid Fysingen. Citronärlan och rödluvan var för långt bort för att fota...

Mot Fysingen bar det alltså, och väl där var det ganska mycket folk på plats som spanade ut över ängarna norr om Ströms gård. Efter en stund dök också den rödhuvade törnskatan upp och visade sig rätt fint om än på långt håll. En vanlig törnskata höll också till i samma buskar, fint att jämföra med. Citronärlehannen som varit på plats ett tag visade upp sig fint på en stolpe, men hans hona sågs inte till. Kanske ligger hon på ägg?
Eftersom det var söndag var fiket på Ströms gård öppet så man kunde mumsa gott samtidigt som fåglarna kunde spanas in från terrassen. En lärkfalk drog förbi, årets första, och en trastsångare raspade i vassen. En härlig majdag med värme, solsken och fina fåglar!

Jag har dessutom helt glömt att nämna att jag i förra veckan fick ett nytt livskryss. Drog nämligen iväg på en vitnackad svärta utanför Rödhäll och fick se den superfint. Läcker pippi!

Span på vitnackad svärta, Rödhäll 19 maj 2014.