Fluviatilis!

Årets första kvällsmärkning i lördags inleddes med röjning. Vallörten hade växt sig så hög att det överhuvudtaget inte fanns någon stig ut till märkplatsen, och skogsnäten tog en stund att sätta upp då det behövde röjas rejält under dem först. Otroligt vilken växtkraft den växten har.
Första rundan gav naturligtvis en hel del fågel eftersom vi helt oförberedda inte tagit med oss tillräckligt med påsar. Bästa sättet att få många fåglar är nämligen att inte ha påsar med sig ut. Tar man med sig många påsar kan man ge sig på att det inte sitter nånting i näten.

Näten ute i vassen som denna dag inte gav så mycket pga blåst. Dock sågs här ute både guldtrollsländor och citronfläckade kärrtrollsländor som ibland for in i näten. Lyckligvis tog de sig oftast ut själv igen, att plocka ut trollsländor kan vara knepigt om man vill få ut dem levande.

Nåväl, solen gassade och det var rätt varmt så efter den fina första rundan blev det magrare med fångsten. Vi fick dock denna fina stenknäck, en hanne som vi märkte för några veckor sen. Inte mindre än fem svartvita flugsnappare fångades liksom en ovanligt gul grönfinkshanne. Mycket stilig!

Det var dock mot slutet som det blev riktigt roligt. Först fångades en flodsångare i det nät intill vilket en sådan hade suttit och sjungit för några veckor sen, och det visade sig att den hade ruvfläck! En hona således, kunde den möjligen häcka här tillsammans med hannen som hade sjungit? Den teorin fick ytterligare vatten på sin kvarn då vi under kvällens allra sista runda fångade en hane i samma nät... oerhört roligt, nu hoppas vi att vi kanske kan få fånga några ungfåglar om några veckor!
Honan överst och hanen underst.