En morgon för ett antal år sedan stod jag i ledet på Ölands södra udde och spanade sträck. Det var lite lommar, lite alkor och lite sånt där som for förbi. Plötsligt ropar någon ut "vitnäbbad islom!". En stor lom kommer på ganska långt håll och drar förbi oss. Jag ser den i kanske tjugo sekunder eller nåt. Men är det en islom? Ungefär hälften av skådarna på udden är övertygade om att det var en sådan. Andra hälften är tveksamma och tyckte det var en rejäl storlom. Själv var det en av de första gångerna jag skådade sträck och att skilja på lommar översteg vida mina kunskaper. Den fick i min bok gå som obestämd och jag tänkte att jag får väl se en annan snart.
Åren gick och jag missade alla islommar. Aldrig sträckte nån förbi mig. Alltid var det dagen innan eller veckan efter eller nåt annat. Så när jag nu upptäckte på Svalan att det låg en vitnäbbad islom som verkade stationär i Södermanland blev jag genast intresserad. En koll på kartan visade dock att det var i Eskilstunatrakten. Kändes lite långt.
Dagarna gick dock och lommen låg kvar och fiskade kräftor i viken. Mängder med fina foton dök upp på Svalan, och i lördags kunde inte jag och mamma hålla oss längre. Vi beslöt oss för att åka tidigt på söndagsmorgonen. Sagt och gjort, vi ringde ihop några andra skådare och klockan 04 igår gav vi oss av!
Platsen där underverket höll till hette Hedfjärden och visade sig vara en vacker vik med några (rätt så tomma) småbåtsbryggor. Och lommen... ja, den simmade så nöjt runt utanför bryggorna! En helt fantastisk fågel, stor och med den benvita jättenäbben i vädret. Helt obekymrad simmade den runt och dök efter kräftor. Vi var inte ensamma på platsen denna morgon, och längst ut på bryggorna satt fotograferna och väntade på fototillfällen. De blev nog inte besvikna så fint som lommen visade upp sig.
Att solen sken och fjärden låg närmast spegelblank gjorde inte saken sämre. Fikat intogs på bryggan under studier av lommens smidiga dykningar och grafiska fjäderdräkt, samt småprat om exakt hur en lom som borde vara uppe i norra Ryssland egentligen hamnat i en mellansvensk fjärd bland näckrosor och vass. Ingen hade något bra svar, men vi var alla djupt tacksamma åt den orädda gästen som så vackert visade upp sig denna junimorgon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar