måndag 2 februari 2009

Vill man se pilgrimsfalk får man lida lite för det

Underbart vackert väder idag, så jag beslutade mig för att cykla iväg och försöka se pilgrimsfalk. Cyklade via Kungsängsbron och stannade till där för att se om kungsfiskaren möjligen var på bra humör, men nä, den gäckar mig fortfarande! En vacker stenknäckhane visade dock upp sig vackert, jag är mycket förtjust i stenknäckar.

Cyklade vidare därifrån mot Gnistarondellen, min kondis är inte den bästa direkt, blev lite andfådd på vägen. Skulle stanna till väl framme, men tänkte inte på att cykelvägen bestod av blankis... plötsligt låg jag bara på marken, och försökte hålla i tuben (som jag haft på styret) så den inte skulle falla i marken. Fick cykeln i axeln och trasslade in mig i alltihop, det tog en evighet att komma upp! Allt medan bilarna for förbi... nåja. Fick upp allt till slut och spanade över kraftledningsstolparna där falken setts sitta. Tomt sånär som på en skata och två kråkor. Nedanför gick nio rådjur och betade, vackra djur.



Efter att ha spanat på kraftledningarna en lång stund spanade jag av fältet istället, och såklart, där, på en kort käpp mitt på åkern, satt falken. Rätt långt borta och bakifrån, men den tydliga siluetten tog man inte fel på. När den dessutom vände på huvudet och visade upp den typiska teckningen var det inget tvivel om saken. Underbart fin fågel, och det var helt klart värt den långa cykelturen och vurpan för att få se den. En bra dag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar