Toppfåglar

Jag gillar fåglar som sitter exponerat i trädtoppar. Enkelt och fint och inget skulkande i buskar. Vissa arter är bättre än andra på detta. Kråkor gillar att sitta öppet, men är kanske inte världens mest spännande. Törnskator är också bra på sätta sig så man ser dem. Och så finns det hökugglor.

Hökugglor är ytterst karismatiska fåglar som dessutom är relativt lätta att se (om de finns i krokarna). De får alltså många plus av mig. Eftersom en hökuggla setts igår längs Knypplanvägen blev det en sväng dit idag. Ugglan var visserligen inte kvar riktigt på samma plats som igår, men på ett hygge en bit bort satt den. Som vanligt var den rätt orädd och visade upp sig fint i olika torrakor. Tyvärr var ljuset hemskt tråkigt (mulet och grått) vilket gjorde att mina foton blev rätt trista. Nåja, kunde väl rädda upp det hyfsat i bildbehandlingsprogrammet, men det är ju så tråååkigt att jobba med bilder i datorn (vilket väl förklarar varför jag inte är särskilt bra på det).

Övrigt längs vägen denna gång var en sparvuggla som hördes ganska nära, rätt gott om kungsfågel och några roliga meståg, samt härligt bubblande orrar. Dessutom hördes två lock av vad som lät som bändelkorsnäbb, men naturligtvis sågs inga fåglar och de lät inte mer. Ibland måste man släppa saker som obestämda.

På tal om nåt helt annat har det skett ett under i Hjälstaviken. Äntligen, ÄNTLIGEN har den irriterande överliggaren sågats ner så att vi korta når över räcket i tornet! Ska bli kul att komma dit nästa gång och se hur det ser ut.